När sätter man upp julgranen – och när tar man ner den?

När sätter man upp julgranen i Sverige?

Det finns ingen officiell dag, och det har det aldrig funnits. I äldre svensk sed bars granen in på julaftons morgon och stod klar lagom till att firandet började, medan den kristna traditionen på andra håll pekat ut första advent som dagen då granen reses och kläs.

I dag går det åt båda hållen i samma trappuppgång. En del plockar fram granen redan i samband med första eller andra advent för att få julstämningen tidigt, andra håller fast vid veckan före jul. En vanlig kompromiss är att resa granen några dagar innan men spara stjärnan i toppen till lillejulafton den 23 december, så att det sista handgreppet fortfarande känns högtidligt. Vilken linje du väljer spelar mindre roll för granen än vad du gör de första timmarna efter att den kommit in i värmen.

Köp tidigt, ta in sent

Det här är den enda tidsregeln som faktiskt påverkar hur granen ser ut på julafton. Föreningen Skogen är tydliga: de stora julgransodlarna börjar hugga redan i oktober och november för att hinna med leveranserna, gransäljarna drar i gång vid första advent, och ju längre du skjuter på inköpet desto svårare blir det att hitta en fräsch och oskadad gran. Granarna som stått ute på en försäljningsplats i flera veckor blir tilltufsade och tappar både grenar och barr av all hantering.

Är det nollgradigt eller kallare kan du därför lika gärna köpa granen så snart du hittar en du gillar. Kylan gör ingenting, eftersom granen har invintrat och inte är aktiv. Ta hem den och låt den stå skyddad utomhus fram till dagen då den ska kläs, så har du säkrat både urval och färskhet utan att kortet på granens livslängd inomhus börjat räknas.

Så flyttar du in granen utan att den barrar

Steget från kallt till varmt är det som avgör. I norra Sverige kan det skilja fyrtio grader mellan ute och inne, från minus tjugo till plus tjugo, och en gran som utsätts för hela det språnget på en gång riskerar att barra tämligen snabbt. Är granen frusen ska den tinas långsamt, helst i ett svalt utrymme med ett par plusgrader och med rotändan stående i en hink vatten i ett par dygn.

Saknar du svalt utrymme går det att göra det inomhus i stället. Ställ granen i till exempel tvättstugan med rotändan i en vattenhink, duscha barren med kallt vatten direkt och igen efter ett par timmar. Efter ungefär åtta timmar är den redo att sättas i foten.

När granen ska upp: skaka av de döda barren, kontrollera rumshöjden och ge stammen en ny snittyta genom att ta bort några centimeter av rotänden. Skala inte bort barken för att få ner granen i foten. Här har den som köpt kungsgran ofta problem, eftersom nordmannsgranen odlas under optimala förhållanden och blir mycket tjock i rotänden. Snickrar du för djupt kommer du in i vattenledningsbanorna, luft sugs in i stammen och vattentransporten stannar. En fot som är gjord för arten löser problemet utan kniv, och de finns samlade under julgransfot.

Sedan handlar allt om vatten. Foten bör rymma minst en liter per tum stamdiameter, alltså per 2,5 cm, vilket för en normal julgransstam betyder tre till fyra liter. Rent vatten är det som fungerar, och tillsatser gör ingen nytta. Ställ inte granen intill ett element eller en kamin, och spreja gärna grenarna med vatten på samma sätt som du duschar en krukväxt. Hela skötselrutinen finns under vattna julgranen.

När tar man ner julgranen?

Här är traditionen tydlig. Granen och julpyntet ska ut senast på tjugondag Knut, den 13 januari, tjugo dagar efter julafton. Namnet kommer från namnsdagen i almanackan, och talesättet finns i flera varianter: julen körs ut, granen kastas ut eller julen dansas ut. Trettondedag jul den 6 januari är den dag som avslutar julen i många andra länder, och en hel del svenskar plockar ner granen någon gång mellan de två datumen.

I praktiken styr granens skick lika ofta som kalendern. Torrt inomhusklimat tär, och den som har en gran som redan tappar barr på nyårsafton väntar sällan till Knut. Lika vanligt är att julens slut firas den helg som ligger närmast den 13 januari, helt enkelt för att det passar med ledig tid.

Julgransplundring – så firas julens slut

Att ta ner granen behöver inte vara en städdag. Julgransplundringen går ut på att julen dansas ut och att godiset som granen pyntats med äts upp, och den hålls både hemma och på förskolor, i skolor och i föreningar. Ursprungligen var det äpplen och bakverk som hängde i granen, senare polkagrisar och smällkaramellernas innehåll. I dag är det ofta ett barnkalas med dans kring granen, fiskdamm och ett pepparkakshus som får rivas.

När granen väl är avklädd ska den ut, och där har det hänt en del. Förr var det i hyreshus vanligt att granen helt enkelt kastades ut genom fönstret och sedan fick ligga på trottoaren tills gaturenhållningen kom. I dag kan det klassas som nedskräpning. De flesta kommuner ordnar i stället uppsamlingsplatser för granar, som flisas och eldas i värmeverk. Enligt Naturskyddsföreningen motsvarar energin från en gran elen till tre eller fyra maskiner tvätt. Vad de olika vägarna kostar, och när det lönar sig att boka hämtning i stället, står under julgranshämtning.

Hur länge håller granen inne?

Räkna baklänges från den dag granen ska se som bäst ut. En rödgran som sköts rätt håller sig omkring en månad inomhus enligt Föreningen Skogen, alltså precis från första advent till trettondagen. Kungsgranen håller längre, eftersom den samlar vatten i själva stammen och inte är lika känslig för uttorkning.

Det finns en gräns även för den skötsamma. Efter några veckor i foten börjar rotstumpen sätta igen sig, och granens vattenupptag försämras. Vill du ha granen framme längre än två till tre veckor är det den detaljen som avgör, inte hur ofta du fyller på. Vill du njuta av granen hela december är det alltså bättre att köpa tidigt, förvara den ute och ta in den runt andra advent än att ställa den i vardagsrummet redan i november. Vill du styra exakt vilken vecka granen kommer hem finns alternativen under julgran med hemleverans och köpa julgran på nätet.