När sätter man upp julgranen – och när tar man ner den?

När sätter man upp julgranen i Sverige?

Det finns ingen officiell dag, utan här styr familjetraditioner och tålamod. Förr i tiden var det vanligt att granen restes och kläddes på en bestämd dag, ofta första advent eller så sent som på själva julafton. I äldre svensk sed bar man in granen först på julaftons morgon, och den fick stå klar lagom till att firandet började.

I dag är vi betydligt otåligare. Många plockar fram granen redan i samband med första eller andra advent för att få in julstämningen tidigt, medan andra håller fast vid en mer traditionsenlig linje och väntar till veckan före jul. En vanlig kompromiss är att resa granen några dagar innan, men spara själva pyntandet eller stjärnan i toppen till lillejulafton, så att det känns nytt och högtidligt när julafton kommer.

Lillejulafton och dan före dopparedan

Dagen före julafton, den 23 december, kallas på sina håll för lillejulafton eller lilla jul. Enligt Institutet för språk och folkminnen är traditionen att fira lillejul särskilt utbredd i södra Sverige, och allra mest i Skåne. För många är just lillejulafton dagen då granen ska in och kläs, så att allt står klart till morgonen efter. Julafton kallas i sin tur ofta för dopparedan, ett ord som syftar på den gamla seden att doppa bröd i skinkspadet, och dagarna dessförinnan benämns skämtsamt dan före dopparedan.

Regionala skillnader och familjevariationer

Att sätta upp granen är i hög grad en familjesak, och vanorna går ofta i arv. I vissa hem är granen en självklar del av adventsfirandet och tänds samtidigt som första ljuset i ljusstaken, i andra hör den ihop med själva julhelgen och inget annat. Det finns ingen rätt eller fel tidpunkt; det viktiga är att granen står fräsch när ni vill ha den som finast. Köper du en äkta gran lönar det sig att tänka på hur länge du vill att den ska stå, eftersom det avgör när du bör hämta eller beställa hem den.

När tar man ner julgranen?

Här är traditionen tydligare. Granen och julpyntet ska bort senast på tjugondag Knut, som infaller den 13 januari, tjugo dagar efter julafton. Dagen markerar slutet på den långa julperiod som inleds med första advent och rymmer lucia, jul, nyår och trettonhelgen. Det gamla talesättet finns i flera varianter: "tjugondag Knut körs julen ut", "tjugondag Knut kastas granen ut" och "tjugondag Knut då dansas julen ut".

Varför just Knut?

Dagen har fått namn efter den danske prinsen Knut Lavard, som mördades 1131 och senare blev helgonförklarad. När han fick sin egen dag i almanackan hamnade den först den 7 januari, men under 1600-talet flyttades både julens avslutning och Knutsdagen fram en knapp vecka till den 13 januari. Innan dess avslutades julen på trettondedagen, den 6 januari, vilket man fortfarande gör i många andra länder. Uttrycket att "Knut kör julen ut" har levt kvar sedan dess, och bilden av Knut som går runt med kvasten och sopar ut julen genom dörren har följt med på köpet.

Värt att veta är att de flesta inte plockar bort granen på exakt rätt datum. Värmen inomhus tär på granen, och många väljer därför att kasta ut den i förtid när den börjat tappa barr. Lika ofta firas julens slut den helg som ligger närmast Knut, helt enkelt för att det passar bättre med ledig tid.

Julgransplundring – så firas julens slut

Att ta ner granen behöver inte vara trist. Många avslutar julen med en julgransplundring, även kallad Knutsfest eller julgransskakning. Traditionen kommer från Norden och har förändrats förvånansvärt lite sedan 1870-talet. Den gick ut på att "plundra" granen på de godsaker som hängts i den; ursprungligen äpplen och bakverk, senare hårt godis som polkagrisar och fyllningen i smällkarameller. Barnen fick äta upp godiset, och sedan kläddes granen av och kastades ut.

I dag är julgransplundringen lika mycket ett barnkalas som en städdag. Man dansar kring granen, river pepparkakshuset, fiskar i fiskdamm och drar i smällkaramellerna. Plundringar hålls både i hemmen och i offentliga sammanhang som förskolor, skolor och föreningar. När granen väl är avklädd ställs plastgran, julgransfot och ljusstake undan till nästa år, medan den äkta granen ska ut.

Hur länge håller granen inne – och hur tajmar du köpet?

Om du vill att granen ska stå grön ända till tjugondag Knut gäller det att räkna baklänges. En äkta gran som får ett färskt snitt och fylls på med vatten dagligen håller sig fin förvånansvärt länge: en kungsgran klarar ofta tre till sex veckor, medan rödgran brukar stå runt en månad. Det betyder att en gran du tar in i mitten av december utan problem kan stå fin till mitten av januari, förutsatt att den inte står för varmt och får tillräckligt med vatten. Mer om detta finns i guiden om att vattna och sköta julgranen.

Vill du sätta upp granen tidigt, redan i advent, lönar det sig att välja en gran som håller länge och att vara extra noga med vattningen. Och oavsett när du tänker resa den är det smart att beställa i tid. De populäraste leveransveckorna i december fylls snabbt, och med hemleverans av julgran kan du styra exakt vilken vecka granen kommer, så att den är fräsch precis lagom till julafton.